En heldag med dottern
Det är inte ofta äldsta dottern och jag får en dag ihop - utan barn/barnbarn - men nu hände det. Planerat sedan länge, eftersom det är enda sättet att få till det. Buss 100 till Göteborg, så vi var där i tid med att affärerna öppnar. Men först morgonfika. Favoritstället är Ahlströms konditori, så där brukar göteborgsdagarna inledas. Stället har fortfarande kvar sin gammeldags charm, även om det är uppfräschat. Goda grejer att välja på men eftersom detta var frukost valde vi "veckans smörgås", vilket denna vecka innebar leverpastej på rågbröd - och så en kopp te. Och just då och där är dagen som allra bäst - man har ännu inte ont i fötterna, man har alla pengar kvar i plånboken, man har allt framför sig och sitter där och planerar om det är nåt man behöver kolla upp eller om man bara ska strosa omkring. Förväntan är väl ändå en härlig känsla!
Sedan gäller det att gå i de affärer som inte finns hemma. In och ut i olika små butiker. Vad de heter har jag inte en aning om, men jag hittar det jag vill ha i alla fall. Det blir inte så mycket handlat men ack, så mycket att se på. Allt medan man så sakteliga avancerar mot Haga och Haga Nygata. Där måste man äta lunch på Sjöbaren och man måste äta fisksoppan. Serveras med ett fantastiskt gott vitlöksbröd. Den soppan kan man dö för. Det godaste som finns. Och gå inte på att ta husets vita till, det är en blek smakupplevelse. Nej, satsa på ett glas gewürtstraminer som passar så fantastisk bra ihop med soppan. Dottern är laktosintolerant men det var inga problem för Sjöbaren, nej det kom in både laktosfri soppa och laktosfritt vitlöksbröd.
Mätta och lyckliga går man så vidare kors och tvärs och in och ut i små butiker - mot Dorsia. Där ska eftermiddagsdrinken intagas. Ett härligt ställe med sin alldeles egna inredningsstil. Dock blev jag lite besviken denna gång. I matsalen var allt som det brukade, men det var ju bara något att dricka vi skulle ta, så vi blev hänvisade till baren. Där var det "brötigare" än vad det brukar och musiken en helt annan. I matsalen spelades det som ska spelas, dvs gammal musik, t ex franska chansoner o dyl. I baren var det mer disco och det passar inte alls, det är inte det man vill ha och det passar inte ställets image. Men champagnecocktailen var god och inredningen mysig - så det fick gå. Hoppas inte "brötet" är framtidens melodi bara, det tar bort en del av charmen.
Ja, sen är man lagom mätt på alltihop och tar buss 100 hem igen. En lyckad dag allt igenom. Det måste vi göra om snart - älskade unge.
